I samband med vårt altanbygge så gjorde vi väldigt mycket research och läste på om hur man faktiskt bygger en altan – och ibland var det ganska svårt att få svar på lite enklare frågor för "rookies" som oss.

Detta är ett längre inlägg med en detaljerad genomgång för hur vi gick tillväga med det vi lärde oss för att kanske hjälpa någon annan i framtiden.

Notera att vår altan till största delen är byggd direkt på markplattor, ett s.k. "flytande ramverk" eller "nedsänkt bjälklag". Bygger man med ett kanske mer vanligt kryssbjälklag så kan det vara ganska stora skillnader till hur vi valde att bygga.

Våra förutsättningar

I höstas fick vi en rad markplattor (ca. 90st 350x350x50mm) som har blivit över från ett annat altanbygge. Dessa passade oss perfekt då vi på framsidan framför altandörren hade väldigt nära till mark, endast ca. 12cm, så att bygga på plattor var egentligen det enda alternativet. Med dessa plattor på 50mm, 120mm-reglar och sedan med 28mm-trall så behövs alltså cirka 20cm i bygghöjd.

Framsidan är då sedan tidigare hårdgjord med bergkross (0/16) med därefter ~4-5cm makadam över. Detta behövde vi justera och jämna av för att få plats med våra 20cm.

För projektet inhandlades en kap- och gersåg samt en slagskruvdragare för ett överkomligt pris. Utöver detta och själva virket köptes diverse skruv, beslag samt syllpapp.

Snickarkunskaperna är väldigt grundläggande – det enda projektet med virke vi tidigare har gjort var avgränsningen mellan grund och gräsmatta vi gjorde i våras.

Planering och förberedelser

Vi dividerade en del framåt och tillbaka kring djupet på altanen, först var vi inne på 3,6m då det kändes lagom för oss och så kunde vi använda hela 3,6m-reglar. Men alla som vi pratade med sade alltid "bygg så stort ni kan", så vi valde i sista stund ge efter för "grupptrycket" och köra på 4m. Reglarna kommer då som 4,2m – men för att att kunna gå på utsidan av altanen så skulle det bli väl tight, 20cm får kapas.

Vi visste även att vi ville ha en L-formad altan med sidor mot syd och väst. När vi väl hade känt in måtten, så det vara bara att rita upp en ritning. För detta använde jag SketchUp – en liten inlärningskurva, men sedan gick det ganska fort.

Totala mått blir alltså 12x4m för "framdelen", därefter 2,5x5m för "L-delen". En totalyta på 60,5m².

Notera även att stolpar för vind-/insynsskydd ska till där de gjuts fast i plintar.

Färdiga ritningen, stödlinjer/mått har lagts till allt eftersom för att kunna kontrollmäta mellan olika punkter.

När alla måtten var på plats kunde vi förbereda marken. Då vi dels behövde sänka och plana ut, så fick vi ta bort all makadam framför huset som vi lade ut i höstas och därefter kratta ut plant. Vi köpte en extra storsäck med 0/16 bergkross och hyrde en padda för att få till det riktigt bra.

Att kratta undan all makadam som man en gång kämpade för att lägga ut var inte superskoj.

Utmätning, på med bergkross och plana av...

Och så padda ut. Satsade på att få en liten lutning utifrån huset.

Tillbaka med makadam som bärlager och kontrollmätning, sten + regel + trall.

Så snart vi var igång så beställde vi allt virke då var lite osäkra på leveranstider och annat. Men de levererade snabbt; tre dagar från vår lokala bygghandel.

Egentligen beställde vi nog lite för tidigt (mer om det senare...), men strax därpå slog de förhöjda virkespriserna till – så lite tur hade vi nog ändå.

Allt virke för vårt projekt. Täcktes över med presseningar direkt vid leverans.

Stenplattor

Den kanske tyngsta, svåraste och tråkigaste delen av hela projektet – att få stenplattorna i våg.

De första plattorna på plats.

Detta blev tidsödande minst sagt. När man bara hadde ett par timmar efter jobbet att fixa med plattorna så tog det nästan 10-14 dagar att väga in 60-80 plattor i gruset. Mot slutet så tappade man tålamodet något och gick och köpte pallningsbrickor i olika tjocklekar (1 och 2mm) för att hjälpa till då det inte var hållbart att lägga så mycket tid per platta.

Ramverk/bjälklag

Efter ca. 2/3 av plattorna så ville jag tjuvstarta med skruva lite och kontrollera att allt funkade som jag hade föreställt mig, så jag skruvade ihop första sektionen (se ritning ovan, där jag delat upp altanen i sektion 1, 2 och 3).

I vad som i vårt fall blir bärlinorna (yttre och inre) fäste vi reglarna med balkskor (fästa med ankarskruv). Undantaget är de yttersta reglarna som fästes med ett vinkeljärn på insidan, även de med ankarskruv.

I mitten mellan reglarna satte vi kortlingar för att fördela vikten något mellan dem – 120mm reglar är ändå ganska tunna. Dessa fästes med 2st 5x100mm skruv från varje håll. Detta var nog en bra idé då det kändes än mer "stumt" när man testbelastade reglarna, och i det stora hela tog det väldigt lite tid.

Vinklar, lutningar och avstånd stämde över förväntan. Mellan sten och regel lade vi syll-/asfaltspapp där vi inte använde pallningsbrickor.

I de fallen som det inte stämde med mm-precision lade vi ett extra lager med syllpapp.

Sedan var det "bara" att lägga klart plattorna och skruva ihop resten av bjälklaget. I slutet vid kontrollmätningarna så stämde kryssmåttet så när på ca 10mm, vilket i vårt fall över 12 meters bredd fick vara fullt acceptabelt.

Bjälklag på framsida är klart. Notera "boxen" längst bort vid skottkärran, detta var en nödlösning då åtkomst till dränsystem, stenkista m.m. hamnade rakt under en regel, så vi fick bygga runt dem om att man behöver komma åt dem i framtiden. Vi byggde inget lock eller liknande, för åtkomst för man lossa på trallen.

Gjutning av plintar

Stolpar

Då vi använder ett flytande bjälklag så kände vi att vi behöver gjuta fast stolparna då det förmodligen skulle bli alldeles för stora krafter att för en ensam 120mm ytterregel att bära upp och hålla fast.

Totalt skulle 7 stolpar gjutas in, och dessutom 6 plintar för L-delen av altanen. Varför plintar där och inte betongplattor som på framsidan då undrar man kanske? Det är för att endast på framsidan vi har hårdgjord yta (gissningsvis ca. 1-1,5 meter neråt) medan på sidan av huset är det gräsmatta, med väldigt lerig och blöt jord under. I vintras så fick vi en del tjälskjutningar och rejäla sättningar däromkring, så att lägga plattor direkt på gräset var inget alternativ för att undvika att delar av altanen lyfts eller sjunker. Så det blev till att gräva relativt djupt.

Att gräva igenom packad 0/16 och därefter större fraktion (gissar på 0/90 eller liknande) var ingen lätt match. Fram med spett, spade och jordborr. Men vi gjorde vårt bästa för att komma ner i alla fall 50-70cm. Därefter i med gjutrör. Vi tänkte först att 120mm rör skulle räcka för vårat ganska enkla behov – men, då var det svårt för plintjärnen att få plats som de ska, så vi fick köra med ett plintjärn på ena sidan av stolpen, därefter fästa den andra igenom bjälklaget (för detta använda vi 80x6mm hexskruv). Därefter köpte vi 150mm rör, men valde ändå samma metod med plintjärnet då det blev tillräckligt stabilt.

För att underlätta gjutningen kapade jag till korta stumpar av 70x70mm-stolpen som vi använde som en liten jigg/mall som vi fäste i yttre regeln. Därefter blev det kvällsarbete med att gjuta.

Plint med plintjärn och jigg. En av våra första gjutningar, inte så snyggt – men funkar!

Bjälklag

Likaså grävde vi hål för L-delen av altanen. Här var det dock lite lättare att gräva då det var mest jord och lera.

Men här testade vi en annan metod; dels så gjöt vi ovan mark för att enklare kunna rikta in centrum, och dels så använde vi reglerbara stolpfötter. Detta för att enklare kunna styra in höjden, och även för att kunna korrigera i framtiden om det skulle råka blir sättningar.

Och då det bara är kraft rakt ner så bör man inte behöva oroa sig för att de böjer sig.

L-del av altan.

De reglerbara stolpfötterna visade sig vara ett genidrag efter att ha slitit så mycket med markplattorna tidigare. Att rikta och få i våg tog utan att överdriva en 100-del av tiden. Där under reglarna blir sedan markduk och att lägga tillbaka en del av all den stenen man grävde upp samt ett lager av makadam.

Trall

Efter veckor av slit med stenplattor, gjutning och bjälklag var det dags att lägga trall. Detta är kanske i teorin den lite lättare delen, men det tar ändå mer tid än vad man tror och man stötte på flera intressanta hinder som man inte hade räknat med.

Omgående upptäckte vi två problem; trallen som vi lade under pressening så snart dem kom, vilket höll den relativt fuktig – den var nytryckt när vi fick dem. Men det tog ganska så lång tid innan vi började lägga trallen (ca. 3v) och i den väldiga sommarvärmen så var ändarna ibland upp till 1,2cm (!) smalare än i mitten. Vidare så hade ganska många längder redan hunnit vrida sig rejält ("propellerblad" som somliga kallar dem för).

Då vi körde cc 60 och kapade lite på varje ände så blev det till att kassera ca. 60cm på varje längd (vi hade 4,8m längder). Vilket innebär ~12% spill vilket såklart inte är bra.

Vridningen av trallen må ha varit jobbig, men gick ändå att arbete med. Jag använde 2-3 st snabbtving där jag drog fast trallen i reglarna, sedan fram med gummihammaren och bankade den i position och drog fast med trallskruv när jag hade den där jag ville.

Första längderna av trall på plats.

Då jag inte hade någon stick- eller figursåg köpte jag ett stämjärn för ~50kr och tillsammans med en vanlig fogsvans jackade jag ur uttag för stolparna. Var lite pill till en början, men blev väldigt nöjd med resultatet.

Framtida el o.s.v.

Då vi bygger väldigt lågt finns det ingen chans att i framtiden komma åt under altanen. Det finns kanske inga planer på decklights eller liknande just nu, men i förberedande syfte lade vi ner 2 stycken IP44 skarvsladdar och drog dem lägst ut dels på framsidan och sedan till "L-delen" om behovet skulle uppstå längre fram. Över lade jag en enkel trallbit på 60cm så att man bara behöver lossa den om man vill komma åt sladdarna.

Skarvsladdar innan övertäckning.

Bästa praxis

Man har säkert läst på i dussintals timmar – minst – om vad folk säger hur man ska lägga trall; vilken sida man ska ha uppåt, hur man ska skarva på reglarna, förborra eller inte förborra o.s.v. Så här gjorde vi i alla fall:

• Alla ändarna förborrades, snett då de hamnade på mitten av en regel (alltså inga extra stödreglar eller liknande).
• Om båda sidorna av trallen var fin lade vi den med kärnvirket uppåt (alltså "glad gubbe") för att göra det lättare för vattnet att rinna av, annars valde vi alltid den fina sidan upp.
• Lade längder i fallande längd för att undvika generalskarvar. Om det gick att undvika skarvade vi aldrig två trallbrädor på samma regel bredvid varandra.
• Vi tycker inte att en fris är särskilt snyggt, istället lade vi trallen som "vanligt", sedan sätter vi en kjol som täcker ytterbrädorna.
• Svenskt träs rekommendationer om att sätta skruven 3cm in från sidorna är dåligt och ser fult ut. Dåligt därför att om man blir tvungen att lägga med kärnvirket neråt ("sur gubbe") så reser sig kanterna väldigt mycket och man kommer garanterat snubbla på trallen. Vi bytte snabbt till ~2cm.
• Vi lade utan mellanrum på de fuktigaste brädorna (nytryckt virke – utan att för den delen pressa ihop dem), och 1-2mm för resten. Kanske skandal för vissa, men glipan är nu ca. 5-6mm i värmen och tror att det ska funka fint.

Mått och mätning

Oj vad mycket man mätte och hade sig. Jag började med att sätta ut ett murarsnöre ~3m från fasaden som jag sedan kunde kontrollmätte varje trallängd emot.

Men efter de första längderna insåg jag att något inte stämde, för ögat såg det lite snett ut, oavsett vad måttband och meterstockar sade. Efter mycket mätning och mera mätning visade sig att fasaden inte löper exakt längs med det gjutna plattan, utan det varierar med uppemot 2-3cm. Detta beror dels på att trät lever och har ändrat form, och dessutom att – gissar jag på – att de har en liten felmarginal när de reser huset på plattan.

Så jag fick sätta om mina stödlinjer och utgå ifrån ett par specifika punkter på grunden istället för att mäta in mot fasaden "där man stod" (kanske solklart i efterhand), och sedan ha i åtanke att när jag når fasaden så kommer avståndet till fasadpanelen variera något innerst.

Om jag skulle vilja ha allt perfekt borde jag ha riktat om den redan lagda trallen, men istället så kompenserade jag med 1-2mm i taget och ganska så snart löpte allt rakt igen.

Därefter gick det ganska snabbt framåt. När det var 7-8 längder kvar att lägga var jag extra noga i mätningen då jag insåg att hade jag tungan rätt i mun skulle jag slippa klyva den innersta längden. Vilket jag till slut slapp också – enda biten som behövde klyvas var direkt vid altandörren. Detta gjorde jag med en vanlig fogsvans.

Progress! Notera mätsnören samt kapbitar som jag använde för att beräkna antalet längder emot fasad. På reglarna ligger även två skarvade reglar som ska användas till "L-sidan" senare.

Slutresultat

En månad efter att vi började så har vi en i princip färdig altan!

Det som kvarstår är:

• Trall på L-delen (ett förråd har kommit emellan...).
• Insyns-/vindskydd – inte prio 1, och virkespriserna just nu gör det lite omotiverat att skynda på.
• Någon form av kjol runt om, kommer efter att sista trallen är lagd sedan.
• Slutligen jämna ut gruset/makadam något runtomkring för att få det snyggare där markstenen ligger.

Det har varit ett stort projekt, men överlag är vi supernöjda och altanen känns stabil och rak. Det har varit många lärdomar och ett par jobbiga stunder – men det har det varit värt!

För den intresserade så landade kostnaderna på cirka:

• ca. 22 000kr för virke.
• ca. 3 000kr för beslag, skruv, syllpapp och extra verktyg så som stämjärn, långpass och ett långt måttband.
• ca. 1 600kr för betong, gjutrör, plintjärn och tillbehör.
• 2650kr för en extra storsäck bergkross samt hyra av markvibrator en helg.
• Mark-/betongplattorna fick vi gratis, annars skulle dessa kostat runt 30-50kr styck (ca. 2500kr eller något sådant)

Allt som allt landade vi då på ca. 29 000kr + tid.

Slagskruvdragare samt kapsåg räknar jag inte med i denna budgeten då de kommer att komma till stor användning längre fram till annat.

Som bonus byggde vi på en eftermiddag en liten entrétrapp till sidodörren av lite spillvirke. Här med en liknande kjol som vi tänker oss för hela altanen sedan.

–

Tack för att du har läst ända hit och hoppas att detta "specialinlägget" har varit till någon hjälp om du/ni planerar att bygga en liknande altan.